petiteetoile

ikväll ska vi äta lasagne
jag är sjuk
jag har suktat efter kaffe hela dagen
älskar skånetrafiken efter att de vårdat min matkasse som jag
(dumt nog) glömde på bussen /TACK även om jag hatar er
egentligen skånetrafiken♥
tack mor för att du är bäst i universum
idag köpte jag godis, det var nog ganska gott ändå
imorgon ska jag returnera böcker på biblo och
ha fotolektion i tre timmar

mitt liv är inte så jävla intressant

jag bryr mig faktiskt inte
alla saker du gör alla saker
du säger till mitt måttligt
fungerande hjärta eller
själ kanske snarare jag
orkar verkligen inte med
dig och dina jävla bort-
förklaringar för du är sämst
och jag förstår inte varför
jag hela tiden skjuter upp
på att erkänna det för mig
själv men jag antar att
detta är nu då att vi har
kommit hit till denna stund
då jag faktiskt låter dig
passera för vad ända in i
helvete är det för fel på
dig





(när ska jag sluta hata kärlek
när ska jag finna någon vettig
som inte är sämst i skallen
med tusen kilo bortförklaringar
som suger hårdare än a vacuum
cleaner javene vad fa-an jag
snackar om vet bara att jag
lyssnar på fetaste deppen och
att jag hatar honom hatar honom
hatar honom hatar honom ska
aldrig mer aldrig mer aldrig mer
öööö blir så trött på allting till
och med mig själv alltså åh
ska sova hundra timmar inatt
eller sova noll och bara läsa läsa
alla mina böcker som jag lånat
men inte kommer hinna läsa
mer än vart annat ord hoho
herregud tur att jag inte har något
liv i alla fall så att jag kan drunkna
i alla böcker
herå)

(blir man deppig av rödvin????)

sitter och minns gårdagen som en dröm
gör historia och har gult hår
fulazt men vasskamangöra det spelar ingen roll

för många tankar jag vet inte
orkar inte nu för inget spelar
roll och framför allt inte han
mennnnn han dödar mig och
jag orkar inte dö en gång till
släpp mig

jag är så in i helvetes jävla trött
på all äcklig jävla vardag vill bleka
sönder mitt hår och försvinna iväg
från allt och alla i typ ett år och se
om folk ens märkt att jag är borta
om inte så ska jag nog dö

vill åtminstone något mer än att
sörpla tretton koppar kaffe varje
daaag GUUUD GEEE MIIG EETTT
VÄÄÄRDIIIGT LIIIV öööö

fyfa-an vad patetisk jag är

jag vill också vara intressant och sådär
inte bara sitta och dricka kaffe varje dag
lägga håret bakom örat och kisa sådär
som folk säger att jag gör när jag koncentrerar
mig borde rycka upp mig köpa lite nya
kläder kanske prova dom denna gången
lyssna på lite ny musik dansa bort lite
bekymmer kanske bjuda hem honom på
en kopp kaffe kanske bara G.L.Ö.M.M.A
honom

drunknar lite mer i böcker besöker biblo
lite för ofta drömmer väl om att trilla in
i en man med glasögon och sotarmössa
som frågar om jag vill ta en kaffe med
honom det kommer aldrig hääända lalala

kollade gamla fotografier med mormor
idag och insåg så himla mycket och det
var superfint min mormor är fin och nyfiken
mest hela tiden när jag blir mormor ska
vara som henne tror jag bestämt

she's got diamonds on the souls of her shoes
värdelös jävla lördag
ensamhetsstrypsnara

är så jävla
rädd för
trött på
förstörd av
galen på
ALLT
ALLT
ALLT

det var längesedan det var såhär
har inte saknat det men välkommen
tillbaka i guess vill skrika ut allt jag
känner till världen men det kan jag
inte för jag måste låtsas som att allt
är som det brukar även om alla vet
att det är åt helvete egentligen

jag förstår inte hur allt kunde ändras
tillbaka till det förflutna det hemska
det jobbiga det stora svåra som jag
skulle besegra vägrar att ge upp även
om jag gjort det tre hundra gånger
den senaste tiden så trodde jag inte
att det någonsin skulle bli såhär igen

hur ska jag någonsin klara av att
leva ett normalt liv när inget omrking
mig är normalt eller ens i närheten
jag vet inte hur jag ska överleva eller
om jag kommer överleva jag vet bara
att jag måste lyckas

jag är så jävla trött på det här

är förvirrad förstörd förförför vet inte
hostar ut mina lungor tänker hur allt
hade varit om jag inte vad ensam om
jag inte varit så påtagligt ensam med
trasiga allt för trasiga strumpbyxor

känns som novembersöndag då allt
är förstört och hemskt och sentimentalt
men det är ju februari och vi skulle
skratta åt allt idag skrattade jag knappt
alls men åt för mycket men det ordnar
sig idag är det okej att äta olika former
av hjärtan och sen när blev vaniljhjärtan
goda??? javene men dom är min favorit-
kaka tror jag nästan mmm vanilj fast
sockerbombN

ska nog sova nu sova bort alla bekymmer
glömma känslan av veckad panna vakna
duscha dricka kaffe tralla iväg till skolan
med (förhoppninsvis) ett par hela strumpisar
på mej ja så får det bli förlåt mig för deppen
jag gillar egentligen denna dagen tack
mr x för att du alltid ska förstöra (lämna mig
eller ta mig)

alla hjärtans dag eller
domedagen inte för mig
men för hälften av alla
mina vänner och jag
blir den med mungiporna
vid öronen fast ingen kan
förstå varför eller hur jag
kan må så bra en dag som
denna

äter lakrits och låtsas som
att jag inte har några läxor
alls låtsas att mina ögonlock
inte alls är trötta kolla på
top model också ja jo

glöm mig inte göm mig om
du vill men glöm mig inte
är du snäll jag lovar att inte
kalla dig älskling något mer
är inte intresserad av vad
det ordet orsakar men glöm
mig inte

har åkt så mycket buss att mina

tid betyder ingenting
vi betyder ingenting
i denna skamlösa
opretantiösa värld vi
snurrat in oss i

men jag vet ju att allt
faller ändå väntar mest
på att allt ska rasa och
jag ligger där alldeles
ensam och förstörd
(varför varför varför
kan jag aldrig hålla
fast vid hur jävla bra
och fint och underbart
det är just NU
VARFÖR)

finns så mycket jag borde
göra som jag inte ens tänker
göra ikväll eller någonsin fast
jo antagligen panikgöra det i
helgen eller något och känna
mig som världens sämsta mot
alla fast inte dom som jag kommer
spendera hela helgen med men
alla andra åhgud

vill mest berätta för dig
hur allt ligger till men du
skulle bara skratta om jag
sa "om du älskar mig kommer
jag lämna dig och om du lämnar
mig kommer jag älska dig"
skratta och säga mm håkan är
bra å då svarar jag "jag lovar
ingenting, jag säger hellre förlåt"
men det kommer du inte fatta
och jag kommer säga "det är
.... också en låt ...... men jag
menar det" och då kommer du
bli rädd å då är vi tillbaka på ruta
1 eller 0 ingenting alls alls alls
bra hurra jag är positivast i stan
tjapp

vi pratar om vårsolen och dess innebörd
jag funderar på snöflingor och dess förtrollning
är tyst nu för tiden
skrattar nog mindre
i alla fall mindre ärligt

hör för många ord om
att jag måste äta att jag
måste gå upp i vikt
vill skrika på världen
eller kanske mig själv
att inte lyssna
eller att lyssna

lyssnade och föll
hårt
har gett upp för andra
gången nu
andra gången på riktigt
miljonte gången av alla

vi talar på främmande språk
du och jag
igen
känns så fint att jag vandrar
lite på svävande moln
det gjorde ingenting att
mina hörlurar gick isönder
kunde bara vända mig till dig
och finna största hamnen/famnen
att segla in i
underbart
och just precis på
mina villkor

mitt nagellack är slitet
kanske borde måla på nytt
för att upperätthålla
min fasad

spelar det någon roll hur mycket jag skriker?
nej
jag kan inte slå
du är för långt bort

vågar inte yttra mig har redan
blottat mig totalt så mycket så svårt
så hårt
faller isär plockas isär
av mig själv
hela tiden
du
ingen
jag
vi
oss


hejdå


vill jag skrika
men jag kan inte
det tar emot
skriver en låt
metaforisk och äcklig
kanske kommer du tänka
kanske inte
för du bryr dig inte

bland de blommiga lakanen
gömde jag nog
drömmen om dig
eller dom
eller alla
ja jo
och lovade mig själv
att ge upp
men jag gav upp
att ge upp


imorn börjar jag
imorn slutar jag
imorn börjar jag att sluta
och slutar att äta
på riktigt

tack för livet
tack för livet
tack för levet
jag är inte
så fin som man
kan tro
mitt inre är
svartare än svartast
därför
joinar jag nu
'we lived our lives in black'

hejdå

ganska läskigt att kolla statistiken
och inse att folk faktiskt kollar på
denna bloggen men hejhej på er
allihopa som kikar in här och jag
vill nog be lite om ursäkt för alla
hemska ord och allt sorgligt budskap
jag ger er men så ligger det till
i mitt liv blandat med alldeles för
mycket kaffe och alldeles för lite
frukost dessutom alldeles för hemska
söndagar och för långsamma ben
i helgen tappade jag förtroendet
för hur många som helst och jag
har nog aldrig upplevt denna tomhet
inom mig tidigare (fast det har jag
ju det känns bara så himla ovärt
och värdelöst just nu att ingenting
någonsin har kännts så här innan)
snart är det i alla fall andpaus och
arton arton arton fast är ju rädd
precis som innan alltid vanligt det
är jag hela tiden för allting men
jag döljer det precis som att jag
döljer allt annat precis som att jag
döljer mig själv försöker ibland att
spotta ut mig själv på någon men
det går aldrig det finns alltid något
som stoppar mig något som skrämmer
mig till den grad att jag hellre håller
tyst eller låtsas eller skrattar bort allt
sov under en himmel och kände mig
mest ingenting egentligen vill säga
ett med himmeln och dess klara stjärnor
men det funkar inte riktigt så spetsgardinerna
var ivägen och jag kände att jag kommer
aldrig överleva detta men det gjorde
jag precis precis som vanligt och jag
andas ju precis som förr antagligen i
samma takt också mitt hjärta slår och
jag tänker på åderförkalkning men har
lightcheescake så jag är ändå levande
och glad tappar för mycket tappar ingenting
tappar allt alla ingen hemskt kan inte
sätta ord på någonting egentligen jag
bara svamlar men vi kom fram till att
det kan vara viktigt att svamla famla
tumla rundor i det som ska kallas livet
i det som ska vara något stort och fint
någonting som skall räcka ända tills man
faller av pinn jag ska leva detta livet hela
livet nu framöver jag kan inte byta det
är inget öppet köp på denna varan nej
tyvärr och lägger huvudet lite på sned
som att jag är dum i huvudet som att
jag är för liten för att egentligen förstå
även om jag likförbannat sitter där med
ett jävla glas vin och skålar hejvilt även
om jag gör det så är jag ändå sju i dina
deras allas ögon jag är det jag kommer
inte bli gammal förrän jag dör jag kommer
inte leva förrän jag dör jag kommer inte
någonsin bli nöjd med någonting innan jag
är nöjd med någonting herregud

kan inte beskriva
men det är ett monster
bäddat in sig riktigt ordentligt
i detta nu
roar sig mer än förut

försöker tänka
glada tankar
om att mitt liv inte alls
går till spillo
går fem steg bak
ett fram
varje sekund

doomed

vill mest spy på allt
eller spy upp allt
vet inte kan inte
skilja på känslor
som dessa längre

vill skirka
rädda mig
skona mig
varför
men jag
kan inte
för jag
är rädd
för hur mycket
jag själv
måste
ge
dig
oss
vi
är
ingenting


a
l
l
s


ska iväg bort från
allt inget oss vi som
inte ens finns ingen
skulle kunna säga
något om oss det är
väl just därför jag
skriver en detaljerad
historia i mitt huvud
vet du hur det känns
vill jag fråga men du
svarar aldrig på sådana
frågor tittar bara åt
ett annat håll nynnar
lite säger va efter en
minut så att jag är
nedbruten till minus
noll och inte ens orkar
säga något knappt ens
virra på huvudet du
är inte
bra
för
mig