10:49
brände drygt 200 kcal på
helvetesmaskinen denna
morron så jävla bra så jävla
gött å nu har jag gjort smoothie
på hallon blåbär banan äpple
vindruvor å lite proviva heio
är pepp på ikv igen min
mage är ganska platt idag å
det gör livet lite lättare
22:46
alltid så många ord som vill ut ut ut
men som aldrig riktigt vågar uttalas
ja jag är en fegis men det är så det
är jag har lärt mej leva med det
har många förebilder kanske på fel
håll kanske alldeles förfärliga men
som hjälper mej att kanske fortsätta
andas iaf ett tag till för dom verkar ha
det så ba å jag vill ju oxå det lixom
svårt alltid oxå för jag känner mej så
mkt värre efteråt alltså så sjukt mkt
värre så när det ska va detox blir det
ba dubbelt upp ist åh herregud ibland
blir jag bara snurrig helt enkelt
vill mest lägga mej å sova så att det
kan bli imorn å jag kan ställa mej på
helvetesmaskinen å bränna av ett riktigt
långt jävla träningspass å kanske bota
lite av den ångest som härjat i mej å
sugit all energi ur mej de senaste dagarna
imorn kväll ska jag hem till majs å äta
veganmat å det är chill för där är det
ingen som ser elr lägger märke till elr
orkar bry sej om hur lite jag tar å sen
ska vi dricka vin å bli snurriga å sen
ska jag dansa bort hela natten åh gud
har redan ångest över det med vill ej
fan oxxxxxxxxxxxxxxxxå
men idag hittade jag denna bilden som
är ganska gammal å nu har jag fått för
mej att jag nt ser ut så längre utan är
dubbelt så stor men jag tänker ändå
publicera denna för att minnas ngn
dag framöver å sådär
19:35
illamåendet/mättheten efter
mammas underbara paj
helt utan fett å med kesella
i pajdegen mmmmmm öööö
så mätt kmr somna typ nu
06:44
trodde väldigt mkt på
allvar att jag skulle spy
igår kväll när jag hade
lagt mej huvet snurrade
magen vred sej å jag
mådde så fasansfullt illa
men jag spydde nt å det
va en jävla tur för det vill
jag nt
idg va jag tröttare än
tröttast men nu har jag
äntligen kommit upp å
sitter i detta nu vid köks-
bordet taggar 1 h buss-
resa till skolan elr kanske
nt denna dagen är värdo
åh jag hatar verkligen dagar
som igår FAN
va som räddar mej idag
är min älskade snusmumriken-
kopp den är fantastisk på
precis alla sätt å vis
23:13
å
n
g
e
s
t
23:00
svårt att orka resa sej
ibland svårt att andas
ibland svårt att vara
normal å glad ibland
svårt att vara jag ibland
vene allsssss min mage
är konstant uppsvälld å
det är så sjukt jobbigt
har jättemkt huvevärk
hela tiden å jag är helt
sjukt stressad å TRÖTTT
men det blir väl bra
nån gng
16:59
har köpt laktosfri lättkvarg
(0,1% fett waow) är så himla
glad den va nt ens dyr åh
mitt fakkin liv är typ räddat
haha fast ne kanSke nt men
solen skiner mest hela tiden
nu för tiden å det får mej att
glömma bort mina tjocka lår
lite grann iaf idag åt jag ba
små broccoli till lunch å ingen
bryr sej vrf skulle folk bry sej
gör att-göra-listor å ett fint
kollage till en vän åh så fint
hoppas hon blir glad osv
snart ska jag ut i solen med
vovi ska ba dricka upp kaffet
plugga lite mer religion å
sen så
20:33
firar min 131 follower
på instagram m kaffe
å vindruvor
19:53
hysteriskt mkt ångest
efter helgen som nu
passerat å nej jag är väl
nt spec förvånad men
det suger ändå ok
skaver å gnager i hela
kroppen spenderar timmar
åt att stirra på smala ben
å att tänka ut hur jag ska
undgå nästa måltid men
jag kan aldrig smita undan
men mami accepterade iaf
att jag ba ville ha 3 köttbullar
sen åt jag nt mer (elr jo asså
sallad oxå som alltid) å det
va det bästa på hela dagen
har fått alla vänner att tro
helt tvärt emot va det eg är
snurrat in allting å det va nt
meningen eg det ba blev så
å allting ba äcklar mej å
speglar är mina största fiender
23:12
ja ni vet det;
ångest
13:29
nätter tungor kyssar
minnesluckor men dom
säger att det va bra å
jag har en bra känsla i
magen
har precis gått i 1,5 h
för att komma till min
brors jobb jag ska åka
med honom hem alla
tyckte jag va dum i
huvet å undrade vrf jag
nt ba tog bussen ist men
det va riktigt skönt fick
ont i benen å det är bästa
känslan ändå tror jag
ska ha släktkalas måste
alltså äta å alla kmr titta
men det ska gå det måste
gå det kmr nog bli bra
08:56
blondiiiiie ÄNTLIGEN woho
15:15
fryser sådär alldeles för mkt
blir aldrig aldrig frisk är så
trött ba hela tiden åh vet ju
vad jag borde men det är
så himla svårt
nästa vecka ska jag ha fotoutst
så idag har jag skrivit ut bilder
fina blev dom iaf å min
portfolio kan nog oxå bli
ganska bra
nu ska jag snyta mej,
dricka upp mitt jasminthé
å sen bleka håret woop
ciiao
19:27
vill sitta på hustak
rökavattenpipa med
en man med snygga
skor å smala ben kanske
manchesterben till och med
skulle vilja sitta där timme
ut å timme in ba fascineras
över hur fin han är å hur
fjärilarna i magen aldrig
slutar fladdra vill ha snygga
solglasögon som hindrar
honom fr att se att jag drunknar
i hans ögon hela tiden
vill alltså va kär
k. ä. r.
16:23
som hade gått ner jättemkt
i vikt å jag blev så jävla avis
ville va henne
sjukt mkt ångest idag
hatar dagar efter dagar där
jag har tillåtit mej sj att äta
är dessutom fett sjuk FORTF
det går aldrig över är så jävla
trött nu orkar verkligen nt men
måsteeee ju vill ej dö osvosvosv
ska sätta mej å skriva engarbeten
nu för jag är dutti osvvvvv
kom för sent idag men min lärare
är så himla gullig så det var ingen
fara alls faktikst wio
fick presenter idag med å det
va ganska ljuvligt på stortorget
i solen med kaffe å bästa vän
IDAG FYLLER JAG ÅR
JAPP
tro det elr ej men idag blir jag fanimej nitton jävla bast
har fått en hel drös fina gåvor och till mat ikv får jag
min favo
fiskbullar i kaviarsås <33333
tyvärr skojar jag alltså nt - det är min favo
folk har gett mej:
fett mkt godis (jag tänker typ äta det .. tror jag)
håkan hellströms bok
raggsockar
bh
grapefruktskedar
kaffe
concealer fr make up store
sminkpensel
viiiiiiin
rosor
osv
riktigt glad har t.o.m käkat lite godis
asså wow
har redan ångest
MEN DET ÄR MIN FÖDELSEDAG SÅ JAG DÖDAR DENNNN
10:15
mina senast publicerade
bilder på instagram
haha mitt liv har varit
på botten men ändå har
mitt älskade kaffe hängt med
beroende? ne vaddå
åh hemskt när man inser
haha
imorn fyller jag 19
tänk va många år som
tickat förbi
tänk va liten jag fortf
känner mej
nt ett dugg smartare
å imorn ska jag försöka
bege mej till skolan oxå
22:14
har ätit idag
lite iaf
det va kul
17:53
kan ej: sluta hosta, känna smak, orka
skulle vilja: sluta hosta, känna smak, orka
läst över 100 sidor i boken iaf
mkt bra förskingrar tankar osv
dom är på karibisk ö å jag är
nästan där fast teddyfilt ist för
underbar varm strandsand
12:10
kan ej: sluta hosta
skulle vilja: raka benen
11:19
va så taggad på frukost
på att äta tills magen va
tjockkkk på riktigt men det
går nt jag är nt kapabel
har ätit 1/2 dl yog å vindruvor
mamma har bakat nyttiga
morotsmuffins som jag
skulle unna mej men den
ba ligger å sirrar stumt
en stor kopp mollbergs
blandning ska jag snart
avnjuta iaf å det känns
underrrrrrbart mmmm va
vore jag utan kaffe alltså
det som aldrig blir sagt
Frågan är vad som stoppar mig, men svaret är precis lika simpelt: förbjudet. Allting som handlar om honom är förbjudet; åldern, läget, sättet, liven, synsätten, blickarna, handlingarna, orden och framför allt löftena. Allt det och allt däremellan är giftigt.
Att han inte vet vore oförståeligt. Att han inte förstår vore barnsligt. Det är han som ligger på plus, han som borde förstå mest. Som att han målat sig själv blind, å mina vägnar. Som att "jag ger mig inte i första taget" vore sant, något att sträva efter.
Drömmarna fortsätter, målas upp på stora canvas framför mina klarblå ögon, kanske till och med inpräntade på min näthinna. Ingenting kan skada mig här. Morgonens solstrålar som smyger sig igenom persiennerna. Kastar sitt förföriska sken över min halvnakna kropp, som ett par skyddande händer. Hans händer.
Om jag inte vore så trasig. Om jag inte vore så rädd. Om jag inte vore så skör. Om jag inte vore så liten. Om jag inte vore så fast. Om jag inte vore så blind. Om jag inte vore så förstörd. Om jag inte vore så borttappad.
Det är svårt att laga sig själv, det kommer till en punkt då man måste släppa in människor tätt inpå. Ingen får se min insida, det är bara så. Allt där inne är för svart, för svårt och för hårt för ett par människoögon att beskåda. Det skulle skada mer än läka.
Han förklarar noggrant att han förstår, men som alltid kan jag inget annat än att betvivla. Ord är svåra att ta på allvar efter Honom. Handlingar är lika svåra efter den Första. Detta är sådant som ingen förstår sig på, sådant som ingen ska behöva förstå sig på. Kort sagt är det anledningen till att jag håller tyst.
Det finns mycket jag skulle kunna säga och berätta för att beskriva allt. Men så fort orden lämnar min mun, så fort stavelserna uttalas, så klingar det inte längre lika bra - inte lika klart. Ord räcker helt enkelt inte till i den mån jag önskar. De uppfyller inte sin funktion. Alltså ännu en anledning att ständigt älta allt om och om och om igen, tyst för mig själv.
"Önskar du inte att finna någon att blotta ditt inre för?"
Jo, ibland.
"Inser du inte att han är precis framför dig? Med öppna armar är han redo att ta emot dig."
Jo, jag vet.
"Vad väntar du på då? Släpp Honom, lämna hela den Första historian bakom dig och gå vidare!"
Det är lättare sagt än gjort.
Och man måste väl ha drömmar för att orka gå vidare? Man måste väl ha en underbart skimrande värld att bege sig till när allt annat är åt helvete? Där körsbärsträden är i ständig blom och getingarnas sting känns mer som en mjuk hands lätta beröring.
Det finns vissa ord som säger mer än andra, vissa ord som lovar mer än andra. "Vi" till exempel. Vi är ett ord som antingen klär hela livet med ett ljuvligt rött sidenband kring sig, eller ett ord som orsakar orkaner och vulkaner i hjärtmuskeln. Att bestämma vilket man helst tar emot är inte speciellt svårt, det svåra är att hitta det rätta.
Jag har fortfarande minnen kvar. Bär dem ständigt med mig, som i en ryggsäck man inte kan ta av. Alla tre, på olika sätt hemska och underbara. Den ena dock hemskare än de andra två, inte så svårt att förstå. De återstående två borde vara vigda åt att endast vara underbara, men det funkar inte så. All beröring, alla andetag och alla rörelser speglar minnen av förfärliga slag.
"Säg det rakt ut, hur svårt kan det vara?"
Om du bara visste.
Den Första skadade bara. Gav mig djupa invärtes sår som numera bara är till synes osynliga ärr. Bilder som fortfarande visas likt projicerade diabilder. Att förklara en sådan grej utan att bli idiotförklarad är knappast möjligt. Det ska vara möjligt att gå vidare, så är det bara. Det är bara jag som inte lyckas.
Den andres skada tycktes jag alltid blunda för. Det var Han. Den stora bokstaven i början beskrev allting jag någonsin ville förmedla då jag talade om Honom. Hans storhet tog över hela mig. Jag förstod nog, men var så inne i det att jag tryckte bort tanken. Han var min biljett till en annan värld. Han fick mig att må precis sådär som alla alltid sa att man mådde då man var kär. Det magiska ordet. Och ja, jag var kär upp över öronen. Han visste det, Han utnyttjade det, Han fick mig att tro. Förgäves. Detta trots att han visste allt om den Första, den hemska. Detta trots att han visste att jag har tre leverfläckar som tillsammans bildar en trekant på mitt högra lår.
Som allt annat i mitt tragiska, trasiga liv så gick bilden av honom sönder. Det tog två och ett halvt år. Konstant kärlek under en period så lång jag aldrig någonsin förut varit med om. Han blev därför förklarad som Honom. Min stora kärlek. Min Mr Big.
Så en tredje gång kommer dröja. Det vill jag att du ska förstå, det förväntar jag mig att du ska förstå. Jag skulle vilja visa mina sår, men det tar tid. Jag skulle vilja lita på, men det tar tid.
De säger att tiden läker alla sår. Jag frågar mig ständigt vilka 'de' är, men jag har accepterat faktumet att aldrig få veta. Vad jag däremot inte riktigt har kunnat acceptera är att vad 'de' säger är sant. Fler år än vad som går att räkna på två händer har tickat förbi, sedan den Första, men ännu är jag inte hel. Tiden det tar är odefinierad, men jag tycker ändå att det är dags nu.
Det är min tur.
17:00
skriver lång novell på
papper som ej tillhör
mej ja jag skriver för
hand det är helt sjukt
lever på kaffe å en grå
filt har kommit fram till
att det nt finns mer i livet
nt just nu iaf å det gör
ingenting alls här är jag
säker här vet jag va jag
har att vänta
antalet näsdukar som
landat i sopan under
denna dag ska vi nt ens
tala om å febern forts att
leka med min kropp hur
kul kan det va att ha en
svag liten flicka i sina klor?
ett fast grepp jag kmr nt loss
men jag börjar känna mej
hemma här
11:17
har tappat allt som brukade
kallas aptit å jag borde väl
vara glad men ingenting är
glatt förutom solen men jag
lämnar snart dessa breda
fönsterkarmar ännu en gng
å detta får mej att fundera på
om det nt vore värt ändå att
falla handlös i hans famn
han hävdar ju att han kmr
fånga mej å bevara mej här
men jag har ju så svårt att lita på
solen skiner iaf å det är lite bra
även om jag är helt sönderarbetad
efter att ha gått fr sängen till soffan
(det är ca 4 m)
har bästa tröjan på mej ska snart
orka dammsuga för jag är dutti
att vara sjuk är värre än att va
anorektisk, att va både och på
samma gng är jävligt jobbigt
men jag har ba mej sj att skylla
snart är jag hemma hos mamusia
å hennes vaktande hökögon som
kmr ha alldeles för mkt koll på mej
17:24
09:39
sjukdomen har nått en helt
ny nivå på alla olika sätt
jag kan nu ej äta pga att jag
får långa hostattacker bara av
mina egna inandningar
jag har dessutom fått en 80årings
whiskeyröst som väägrar släppa
jag har knappt koll på höger
å vänster (det kallas visst feber-
yra)
vad jag helst av allt vill är att orka
stå upp mer än 3 sek så att jag
kunde ta en dusch
20:39
att va sjuk å ha ångest
är nog den sämsta kombon
men behövde nt äta upp kakan
faktum är att jag nt åt spec mkt
av den alls egentligen
att gråta av mamis röst i
telefonen tyder på att jag
nt har läget under kontroll
är så himla svag
på alla möjliga sätt
vill ba bli frisk så att jag kan
leva igen
trött på att vara trött
vill äta allllllt
men kan ej äta ngt
10:42
kiwi för 1 kr/st
köpte 2
nu är jag nöjd
08:12
16:03
pallrade mej till affären å köpte mintthé
13:44
09:42
svårt att förklara med ord
allt är så stort
så fruktansvärt stort
på alldeles fel håll
men det är svårt att se
för det är ändå så litet
för alla runt omkring
å jag tror nt längre på ord
tror nt längre på speglar
men minst av allt på ögon
hur gör man
20:20
nt lätt att låtsas
elr att stå upp alls
trött på att misslyckas
men alla runt mej
klarar ju
å jag vet att ingen
nånsin
kmr förstå
23:32
imorn flyttar jag
till egen lya
ska bli så bäst
massa kaffe å nudlar
massa plugg
massa bara jag
bra
17:39
att komma hem till
svart svart svart varmt
nybryggt kaffe
sitta i soffan i mysbyxor
å stora filten å läsa bok
innan jag ska ut med hundi
bästa
moskén va sjukt fin iaf
å jag har nog gått nästan
1 mil
07:33
klär mej så fint jag så fint
jag ba förmår
för att kväva deppen
över snön som singlar ner
utanför mitt fönster
sämssssssst
men imorn har jag egen lägga
å jag längtarrrrr så mkt
21:28
och jag önskar att jag vore stark nog att stå emot det men tårarna trycker trycker trycker å jag vet att detta är slutet detta ÄR slutet på alldeles för många sätt å jag ger ba upp nu jag vill nt mer nu ingen kan förstå smärtan rysningarna längs ryggraden för det är på riktigt nu det kmr aldrig bli vi men jag bodde i en bubbla där han aldrig skulle bli ngns för han.är.min även om han nt är det ens lite jag orkar nt
vill ej vakna imorn vill ej leva imorn vill ej se mat imorn skolan kan ta min jävla laktosfria baguette å trycka upp den i stjärten för jag vill nt ha den jag vill nt vill nt vill nt alla kan säga va dom vill jag kmr nt äta den för jag står nt ut med vetskapen att han har ngn som är bättre än mej å att jag ser ut som ett jävla kioskmongo nt konstigt att han nt vill ha mej när fettet väller över å åh jag kmr ångra detta imorn
kan nt ens beskriva min jävla paniksmärta i magen mina tårar ba faller obehindrat å jag vill ba nt vara häääääär jag vill nt va den jag är jag vill nt va här jag vill ingenting snälla lämna mej ifred snälla låt mej ba försvinna för det finns inget här jag vill ha å inget här jag kan må bra av å inget här som kan rädda mej
fan oxå jag vill verkligen nt mer aldrig ngnsin mer igen never ever jag orkar nt
14:28 (dagens lunch)
1 ägg
1 tsk vaniljsocker
2 msk dinkelmjöl
1 msk vetekli
knappt 1/2 dl socker
4 msk havregryn
MUMS
16:57
det är mars
men ingenting är annorlunda
suddiga nätter att försöka minnas
hela denna dagen är ett moln
men vi satt vid kanalen å det va
ba så himla fint
filt vin cigaretter kalla tår
men lycklig iaf en kort sekund
önskar så att det kunde vara förevigt
önskar så att det kunde vara enklare
ba önskar
14:53
skärpning
