petiteetoile

har tappat allt som brukade
kallas aptit å jag borde väl
vara glad men ingenting är
glatt förutom solen men jag
lämnar snart dessa breda
fönsterkarmar ännu en gng
å detta får mej att fundera på
om det nt vore värt ändå att
falla handlös i hans famn
han hävdar ju att han kmr
fånga mej å bevara mej här
men jag har ju så svårt att lita på

solen skiner iaf å det är lite bra
även om jag är helt sönderarbetad
efter att ha gått fr sängen till soffan
(det är ca 4 m)
har bästa tröjan på mej ska snart
orka dammsuga för jag är dutti

att vara sjuk är värre än att va
anorektisk, att va både och på
samma gng är jävligt jobbigt
men jag har ba mej sj att skylla
snart är jag hemma hos mamusia
å hennes vaktande hökögon som
kmr ha alldeles för mkt koll på mej