19:53

det finns en man där ute som reglerar mitt
välmående och det finns trettonhundra som tror
att jag menar just honom nu men Han jag
verkligen menar har ingen aning för han blundar
för allting om det inte är han själv och hans jävla
patetiska äckliga sviniga liv

mr x återvänder med högblossande kinder och
arga ögon - svarta jag lyssnar inte idag att titta
ut genom fönstret har aldrig förut varit så intressant
hur ljuset kan speglas så i dubbelglaset hur förföriskt

räknar i mitt huvud för det sägs att man inte blir arg
då jag räknar och hoppas att det stämmer stänger ute
allting där utanför det som kallas verkligheten försvinner
jag försvinner allt försvinner aldrig förut har jag varit
så här omringad och trygg i min ensamhet ingen skulle
ändå förstå

vibererande stämband letar sin väg in i mina öron
jag väntar på explosionen jag väntar på räddningen
jag väntar på gryningen och lakanränderna jag väntar
på att mr x ska bli som vanligt

döm mig inte för hårt, jag ber dig
lätt är inte livet att leva med tegelstenar
på var axel
lätt är inte livet att leva med slag i magen
psykiska slag
;
han slår mig aldrig men hans ögon gör
han rör mig aldrig men hans ord förstör

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0