petiteetoile

sov som en prinsessa
jag tror att jag tackar
vinet för det
så: tack

är hungrig mest hela tiden
och det stör mig så jävla mycket
imorn kommer jag äta som
fan och jag kommer dö som
fan för jag ska till mormor och
hon göder mig

att berätta sanningen är alltid
så himla mycket bättre och jag
gjorde det jag tog mod till mig
och gjorde det nu vet hon och
det känns så fint som att allt inte
längre är svart svårt och hårt
(fast jo) utan att det finns nån
slags logik (nej) kanske nån slags
räddning (nej) och lite hopp
(fast nej igen)
JAG ÄR SÅ JÄVLA OPTIMISTISK
HEJDÅ MISÄRBLOGGEN