22:37
sharks that bite [februaris spegel]
har trillat omkull
försöker tre gånger på raken
att ta mig upp
att ta mig fram
faller tillbaka på grund av
den argsinta vinden
om du bara kunde förstå
eller kanske det är jag som
ska förstå
tittar men ser inte
lyssnar men hör inte
förflyttar men kommer ingenstans
allt är stilla; tyst; svart
skulle du hålla min hand
även om det stormar förfärligt?
skulle du fånga mig varje gång
jag faller tillbaka?
skulle du tala mig till rätta varje gång
jag glömde bort hur man gör?
*
har nog glömt bort känslan av
att leva; att finnas till
står ju bara stilla
och det spelar ingen roll om jag skriker
ingen märker ändå
färga mig färga mig färga dig
lev lev lev
allt som spelar roll är att andas
syret tar aldrig slut
men vad händer när syret är allt
man har kvar?
svimmar av svindlande höjder
och glömmer bort att överleva
är allt jag har kvar
*
allt mörkt känns så mycket mer lockande
än det grönare gräset på andra sidan
jag har gett upp nu
gav upp för länge sen
enda skillnaden var att
jag bevarade orden
outtalade
därför vill jag säga
med hög röst
jag
ger
...
står du vid min sida
även om jag sviker dig
gång på gång?
Kommentarer
Postat av: h
jag tycker om hur ord blir jag, hur dina ord faller på mig och täcker min kropp. så fina sammanbindningar av ord
hej ana
Trackback
