16:24

festivalslivet är nog det sjukaste
så jävla vidrigt samtidigt som det
är världens bästa men regn dödar
alla smilgropar och jag traskade
hem genom lera somnade mitt på
tåget luktade antagligen apa men
jag bryr mig inte jag bryr mig inte
heller om mina miljoners miljarders
blåmärken allt har en charm till och
med nackspärren och träningsvärken
till och med mina sönderhånglade
läppar som vittrar sönder och flagnar

nu: film, kaffe, sitta stilla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0